Juni - augusti 2017 - Landstinget i Värmland

Juni - augusti 2017

© Kjell Sundberg/BUS2017

Kjell Sundberg

Kjell Sundberg föddes 1950 i Kristinehamn och är yrkesverksam konstnär sedan mer än 30 år.
Efter sin konstnärliga utbildning vid KV konstskola i Göteborg, Kyrkerud folkhögskolas estetiska linje i Årjäng samt kalkmåleri för Domenico Inganni i Stockholm återvände han till Kristinehamn där han idag har ateljé i konstnärskvarteret Vågen tillsammans med skulptör Lorraine Rantala.

Sundberg arbetar huvudsakligen med måleri, teckning och grafik, men har även gjort en del offentliga utsmyckningar. Bland hans offentliga arbeten märks Sjukhuset i Årjäng, utsmyckningen av bostadsområdet Hägringen i Kristinehamn samt Rastplatsen Stolpen vid E 18 i Ölme, Rastplatsen Prästbäcken utanför Filipstad, Rastplatsen Kvarndammen Kristinehamn. McDonalds Kristinehamn, Konsum Värmland Kristinehamn.

Kontraster och referenspunkter är ofta grunden i målningarna. Det kan vara tydliga husgavlar, figurer eller ljuset i bilden som skapar konstraster i målningarna och förklarar bilden litegrann.
I en intervju i NWT från vintern 2017 säger han: "Det är halvt abstrakta fantasibilder av vyer. Jag använder kontraster mot varandra med färger och referenser som gör att det blir så jäkla gött. Det uppstår ett vibrato som ger upplevelsen av en bild och skapar spänning i uttrycket. Jag gillar titlar som skimmer eller förnimmelse. Även ljuset är viktigt för att få fram den spänningen."

Sundberg har medverkat i samlingsutställningar på Eksjö konsthall, Krabbedans konsthall, Eindhoven Holland, Seinjokki Finland, Höstsalonger på Värmlands museum, Liljevalchs 1978 och 1985, Grafiktriennalen i Göteborg 1977, –Stockholm 1980, – Malmö 1983 – Linköping 1986, Sweden House Bryssel 2000 och Stockholm Art Fair 2001. Separat har han ställt ut i Kristinehamn, Karlstad, Örebro, Halmstad, Göteborg, Skara med flera orter i Sverige. Sundberg är representerad på Värmlands museum, Hälsinglands museum, Kristinehamns konstmuseum, Statens Konstråd, Göteborg och Bohusläns landsting, Landstinget i Värmland, Östergötlands landsting samt ett antal kommuner.

För mer information, se konstnärens hemsida.

Så här skriver Kjell Sundberg på sin hemsida om bildens språk:

När barnen var små, så fick dom i julklapp byggklossar, som jag hade tillverkat själv, sådana där med ett antal givna former, som; kuben, staven kort och lång, cylinder kort och lång, trekanten och brospantet. En gammal leksak som barn lekt med i alla tider. Dagarna före jul när julklappen var färdiggjord, provbyggde jag den, och fascinerades av vilka oändliga variationer man kunde göra med dessa få enkla grundformer.

Man kan dra paralleller med byggklossarna och t.ex. skriftspråket, som ju består av 28 st. "byggklossar", som du också kan variera i det oändliga och få fram olika uttryck och stämningar. Det talade ordet är ett språk, kroppsspråket i dansen är ett, musiken har sitt språk, med tonarter, klangfärg, ackord som byggklossar.

Olika språk som man svårligen kan översätta fullt ut till ett annat, det är inte lätt att dansa en roman eller sjunga en målning t.ex.

På samma sätt har bilden sitt unika språk men vilka är dess "byggklossar"? Är det färg, form, kontrasteringar ljust och mörkt, kallt och varmt, hårt och mjukt m.m. och hur kan man variera dom?
Detta är något som intresserar mig som konstnär. Jag tror att precis som skriftspråket där uttrycket, magin ligger mellan raderna, så uppstår för bildspråket magin i mötet, kollisionen mellan dess grundelement. Ambitionen måste vara att avväga, driva upp denna kollision, spänning i bilden, så att en energi uppstår som fortsätter att vibrera i betraktarens ögon långt efter att bilden är avslutad.

Man kan säga att en bra bild har ett eget liv, en energi som alstras oavsett tider, ismer eller vad som för tillfälligt är på modet.